Hemska vecka med en bra avslutning!

Efter en riktigt dålig vecka, rent psykiskt, känner jag mig riktigt orkeslös och avslagen. Har inte mått så dåligt på länge. Alla minnen och rädslor kring hur det var förr spökar i mitt huvud då jag har mina mörkare perioder. Är tacksam över att dessa perioder i nuläget inte håller i sig under längre perioder. Förr var jag fast i mörkret i månader, utan att se ngt ljus. Inget hopp för fem öre. Det är därför jag blir så rädd då jag faller. För just då känns det som att inget har någon betydelse, vilket gör att jag skiter i allt och ger upp. Är så rädd för att falla. Men jag vet att jag aldrig kommer hamna på det stället där jag en gång var. Har kommit så långt! Kan dock vara svårt att se just i stunden. Men jag VET att jag är på väg, i snigelfart.. Skulle bara vilja slippa alla svackor, vad är poängen med dom? mupp ;P

Idag känns det dock bättre, tack och lov. Tuff och Jocke ska komma hit snart. Vi ska njuta av den sura fisken, hell yeah. Såå, nu ska jag ta mig själv i kragen och ge gärnet för att få till en relativt bra vecka. Nuuu jäklar!

Nu ringer han igen, tänker fan inte svara! haha

Nuu ska jag snart brumma och möta upp paret på ica, yes indeed!

Hare gött