Känner mig inte glad för fem öre.. Är bara så less på att jobbiga möten är det enda som finns i mitt liv. Det är det jag gör. Det är det jag måste gå igenom för att komma bort från det här.. Känns bara så jävla meningslöst ibland.. Jag vill kunna ge hundra procent, men det räcker inte med att jag vill kunna.. Jag kan inte styra över allt, jag kan inte påverka mina känslor. Vet inte hur jag ska kunna bryta mina beteenden som jag har levt med så länge...
Det är just det jag måste göra.. Våga känna utan att använda mig av olika beteenden som gör att jag kan trycka undan det jobbiga. Så länge jag gör det kommer jag inte komma framåt.. Men hur fan ska jag kunna förändra det som jag är så beroende av? Jag känner att det här är det som har gjort att jag orkat med allt de senaste åren. Är livrädd för att släppa taget, för det känns som att det här är en väldigt stor del av mitt liv, att det är enda som jag faktiskt har kontroll över. Jag vill inte släppa taget, jag vågar inte släppa taget. Det är väll det som är problemet.. Hur ska man bli redo att släppa taget, kommer man någonsin bli det?
Jag är även rädd att det här ska förstöra det som faktiskt är bra i mitt liv.. Det vore så typiskt. Så dumt.. Jag hoppas det aldrig händer..
hejhå
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar