Nu kom huvudvärken på besök. Välkommen. Jag tycker synd om mig själv då jag inte har kraft nog till att följa mina rutiner. Allt blir fel.. ALLT.. Annars tycker jag väldigt sällan synd om mig själv.. Hatar då andra personer tror att jag tycker synd om mig själv.. Det är inte därför jag pratar (för att folk ska säga "nej, du är inte bla bla bla, du behöver inte bla bla bla")... Jag säger det jag känner för min egen skull, för att få ut skiten... Att hålla allting inom sig förstärker enbart känslorna/tankarna, vilket gör allt betydligt svårare.. Jag är duktig på att gnälla, men det betyder inte att jag ser mig själv som ett offer. För det gör jag inte!
Känner mig upprörd!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar