Sitter i sängen, lyssnar på musik, tuggar tugg och anstränger mig för att hålla tankarna på avstånd. Borde inte undvika tankarna, för jag måste verkligen ta ett beslut.. Jag vill inte lyssna på den vettiga sidan, för den skrämmer mig. Tror inte så mycket på den längre. Helst av allt vill jag fortsätta leva i min trygghetszoon.. Trots att jag mår dåligt av den, vill jag ändå inte släppa taget.. Är livrädd för att påbörja ngt som innebär att jag måste göra det jag hatar som mest. Det som ger mig ångest, det som gör att jag inte kan förneka, fly eller undvika. Får panik av att bara tänka på det.. Går inte att förklara, och det går nog inte att förstå heller..
Vet att jag kommer bli helt förstörd om jag gör det här. Kommer bli störd i huvudet. Är rädd för att jag inte kommer orka vara den "normala" bella. Att det dåliga kommer få ta ännu mer plats.. Hur ska då Magnus orka med mig? Hur ska jag orka med mig själv? Dom säger ju att det kommer vara jobbigt från början, men att det blir lättare efter ett tag.. Ja, det kanske stämmer.. Men det känns bara så långt borta.. Och vad fan kommer hinna hända under den jobbigare tiden? Ät mängder med bajs och bli nöjd! Hmm.
Frågan är hur länge jag ska låta rädslan få styra? Det kommer inte gå att hålla på såhär hela livet.. Eller..
Ja, nu är tankarna igång.. Dags att vara lite realistisk kanske.. Eller kanske inte.. Jag veeet int!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar