Idag har det inte gått så bra... Sitter på rumpan och tänker på mötet. Blev riktigt jobbigt, och det känns som att B inte kommer vilja fortsätta träffa mig om jag inte skärper till mig. Hon sa något om ett uppehåll. Det kommer bli ett bakslag för mig, men om hon känner att jag är omöjlig just nu, får hon väll avsluta det hela.. Vill inte vara omöjlig, men jag vet inte hur jag ska klara av det här.. Det är väll det jag vill ha hjälp med.. Men så länge jag inte lyssnar, försöker, eller gör framsteg, spelar det egentligen ingen roll vad hon säger.. Förstår henne, men samtidigt vill jag inte avsluta samtalen.. Ibland känns det hopplöst. Ska träffa läkaren om två veckor och prata om byte av medicin.. Kanske kan det hjälpa mig på traven.. Eller inte.. Vem vet.. Förbannelse!
Nej, just nu känns det väldigt tungt..
mås
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar