Det är fult att slås

Hej jag heter Isabell och jag är rastlös och snusgalen. Är sugen på kaffe, men klockan är snart tolv, så jag får vänta tills imorgon. Denna eviga väntan. Väntan på ngt bättre, väntan på en förändring, väntan på miljonerna. Måste sluta upp med att vänta och börja våga ge 100% för att kunna komma framåt. Att fastna på samma ruta eller gå ett steg bakåt verkar vara betydligt lättare än att verkligen våga gå emot det som man egentligen måste förändra.. Varför känns det som att allt kommer rasa om man verkligen skulle försöka fullt ut? Det är inte lätt med förändringar!

Har sovit väldigt dåligt den senaste tiden. Så fort jag somnar drömmer jag riktigt konstiga, jobbiga och stressiga drömmar. Det tar aldrig slut och jag känner mig aldrig utvilad då jag vaknar på morgonen. För någon natt sedan "vaknade" jag efter en dröm, och "såg" en liten röd grej som satt på magnus bröst och kallade mig slyna. Tog sats och smällde till den röda filuren, och slog därmed magnus på bröstet.. Första gången jag slår någon i sömnen. Inte okey! Förlåt magnus ;)



Imorgon ska jag ut i naturen och andas in all luft som jag har missat under de senaste veckorna. Kommer behöva vara ute hela dagen lång..

Tackohej